skolkritik

10000kr mer i månaden för alla lärare ekar starkt i Sverige men ska verkligen alla lärare ha en sådan schablonhöjning?

Ofta så talas det om att öka lärarnas professionalitet och status men ökar statusen bara för att det blir högre lön? Ja, fler kommer söka, men är det som det är nu så kommer många välja att utbilda sig till lärare pga att det är lättförtjänta pengar, inte för att de vill bli lärare och undervisa och utveckla skolan pedagogiskt. Det är ett problem oavsett om yrkesgruppen är välbetald eller ej.

Jag skulle hellre se att staten går in med en pott på 10000kr per lärare men att sen får behovet styra hur mycket var och en ska ha av potten. Hela potten ska dock endast gå till lärarlöner.

Rent krasst så är det nämligen så här; jag är rektor på en högstadieskola och jag behöver ma/no-lärare. So-lärare har jag så jag kan gödsla med och så fort jag annonserar ut en tjänst oavsett ämne så är det massvis med so-lärare som söker.
Därför vill jag inte tvingas betala 10000kr för lärare som det inte är stor efterfrågan på, en ma/no-lärare med godkänd examen är däremot värd 15000kr i månaden just nu.

På detta sätt hanterar vi lönerna som resten av samhället och då bygger vi upp statusen.

/skolkritik

Juletid och så många kollegor slåss med ångest och huvudbry om betygssättningen.

Jag undrar nu som inför varje terminsslut varför stressen kommer. Arbetar inte lärare med bedömning under hela läsåret? Då är det faktiskt bara att sammanfatta.

Och ja, jag har haft över 200 betyg att sätta, och ja, det går enkelt när bedömningen redan är gjord. Att det alltid är ett par stycken som gör en sista stor ansträngning och fixar grejer precis innan terminsslut, det är ett angenämt problem att gå in och ändra där.

Så det behöver inte vara ett stort stressmoment.

Däremot så fattar jag inte skolor som bara öppnar upp betyg och bedömningssystemet (om det sen är digitalt eller analogt spelar ingen roll här) under en viss tid, det är som chef att säga till medarbetarna att de ska vara stressade, de får inget annat val.

Ha en deadline men styr inte när arbetet kan påbörjas.

Tintin ska bort från barnavdelningen, inte från hela biblioteket.

Eller rättare sagt, en del av biblioteket som är endast för ungdomar.

Tro inte att biblioteket censurerar, vill någon läsa Tintin kommer de kunna göra så även i fortsättningen. De får gå till en annan avdelning helt enkelt.

Är detta rätt eller inte? Oavsett, låt oss klargöra att det inte är censur. De barn som känner ett stort kall efter imperialism kan fortfarande få detta på biblioteket. Även de som vill ha rasism kan hitta detta. Så kritiken att hyllorna kommer eka tomma för att våra bibliotekarier börjar censurera, det behöver vi inte oroa oss för.

Tror dessutom att de flesta som arbetar på bibliotek är för tryckfrihet.

Det är dock en annan sak att böcker med imperialistiska och eller rasistiska inslag ska skyltas ut till barn utan att någon sätter dem i sitt sammanhang, precis som ungdomsbiblioteket på Kulturhuset i Stockholm anser enligt http://mobil.aftonbladet.se/a/www/15497718

Någon på twitter ifrågasatte också Robinson Crusoe, och det är också en relevant bok att fundera över.

Det handlar inte om censur, det handlar om respekt. Hörde på radion hur en amerikansk tjej blev förvånad över att vi i Sverige visade matinéer på tv gjorda på femtio och sextiotalet i USA. Cowboy-filmer. Hon menade att där visade man inte dem på nationell tv för att urbefolkningen alltid spelades av sminkade vita och bilden av urbefolkningningen var stereotyp och rasistisk.

Du kan fortfarande se och hitta dessa filmerna i USA men staten har visat att det inte är ett budskap som ska spridas, av respekt, inte pga behov att censurera.

Tycker det är värt att fundera på.

Moderaternas skolpolitiska talesperson Tomas Tob'e verkar inte ha klarat av grundläggande kunskapskrav i Lgr11 i historia eftersom analys och samband inte verkar finnas i hans förslag att mognadstesta sexåringar.

Nu väljer jag att inte ställa frågor som vilket samhälle han strävar efter när han vill testa, bedöma och sortera människor och dessutom redan vid sex års ålder.

Nej, jag stannar vid ett historiskt perspektiv (möjligen lite högtravande uttryckt av mig men, men...) och stället frågar om vi mognadstestade sexåringar när vi hade en av världens bästa skolor? Inte?

Så då bygger hans förslag på forskning och beprövad erfarenhet?

Läs gärna artikeln om Tompa T's förslag: http://mobil.aftonbladet.se/a/www/15024933

Carl Johan Vallgren, författare, kompositör och estradör intervjuades av TV4 imorse och han pratade om sin nya bok. Detta är inget recensionsforum så boken är inte så intressant här men han nämnde något kring skolgårdar som är intressant.

Vallgren jämförde skolgården utifrån hur det var på 80-talet, tiden då han har erfarenhet av miljön med hans uppfattning av skolgården idag och hans barn som går i skolan.

"Då var det Flugornas herre på skolgården, då saknades all skolgårdspedagogik" uttryckte sig Vallgren. Och ja, det saknades nog skolgårdspedagogik.

Frågan är, finns det någon skolgårdspedagogik idag?

Inte på högstadiet och gymnasiet iallafall. Eller har jag fel?

Själv har jag inte varit med om någon pedagogisk diskussion om rasterna. Eller är det så att då anser sig alla lärare vara lediga?

Rastvaktsschema är det jag stött på ha diskuterats och det innebär ju att det alltid är någon som är med eleverna när de inte har lektioner så då bör ju skolgårdspedagogik vara viktigt, eller?

Detta är nytt för mig så ge mig gärna lite feedback!


-----

Bilden har ingen anknytning till inlägget mer än att det är en skolgård. Bilden är från wiki commons.

Är Verkligen Puentedura frälsaren kring entillen-hysterin? Jag anser att en dator till alla måste vara dagens elevers verklighet liksom pennan varit tidigare, allt annat är att inte leva på 2010-talet.

Men när ni ska implementera datorerna hos era elever, eller, framförallt till lärarna är Puenteduras presentation av de fyra olika stegen enligt SAMR-modellen intressanta.