Skolgården går framåt, eller?

Carl Johan Vallgren, författare, kompositör och estradör intervjuades av TV4 imorse och han pratade om sin nya bok. Detta är inget recensionsforum så boken är inte så intressant här men han nämnde något kring skolgårdar som är intressant.

Vallgren jämförde skolgården utifrån hur det var på 80-talet, tiden då han har erfarenhet av miljön med hans uppfattning av skolgården idag och hans barn som går i skolan.

"Då var det Flugornas herre på skolgården, då saknades all skolgårdspedagogik" uttryckte sig Vallgren. Och ja, det saknades nog skolgårdspedagogik.

Frågan är, finns det någon skolgårdspedagogik idag?

Inte på högstadiet och gymnasiet iallafall. Eller har jag fel?

Själv har jag inte varit med om någon pedagogisk diskussion om rasterna. Eller är det så att då anser sig alla lärare vara lediga?

Rastvaktsschema är det jag stött på ha diskuterats och det innebär ju att det alltid är någon som är med eleverna när de inte har lektioner så då bör ju skolgårdspedagogik vara viktigt, eller?

Detta är nytt för mig så ge mig gärna lite feedback!


-----

Bilden har ingen anknytning till inlägget mer än att det är en skolgård. Bilden är från wiki commons.

2012-03-19 @ 07:20:03 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Kommentar till Bengt Sundell på Skola och samhälle

Kanske i och för sig mer en kommentar på kommentarerna till Bengt Sundells text om friskolor på Skola och samhälle. När jag publicerar detta inlägg är min kommentar ännu inte modererad så läs inlägg och kommentarer innan via länken ovan och ifall min kommentar inte finns publicerad, kan du läsa den här:


Hade begränsningen inneburit att Skolinspektionen endast låtit friskolor med en alternativ profil/pedagogik få starta så hade friskolereformen varit relevant. Kritiken ovan mot att friskolor inte ska få drivas med vinst är aktuell p g a att många koncerner startar allmänpedagogiska skolor, d v s skolor som redan finns i den kommunala verksamheten och gör vinst på dem. De väljer sådana skolor därför att de är lättast att driva.

Om endast skolor med särskild profil/pedagogisk inriktning som kompletterar den kommunala skolan får finnas blir det ingen utslagningskonkurrens mot kommunala skolor och friskolorna hade inte behövt en dum debatt kring huruvida de får ta ut vinst eller ej. För det måst de nämligen få göra för att kunna göra investeringar. Utan vinster så kan de inte ta lån, få avbetalningar på tex datorere entillen etc.

Så vi kanske ska backa och be Skolinspektionen om rätt fokus redan från början när de ger ut tillstånd?
2012-03-10 @ 14:22:45 Permalink friskola Kommentarer (0) Trackbacks ()

Varför inte ge och ta lika mellan friskolor och kommunala?

Jag har flera gånger hört friskolor klaga över att de inte får samma möjligheter som kommunala skolor trots att de har samma elevpeng och är finansierade från skattemedel. Klagomålen har då handlat om att friskolorna trots detta är tvungna att erbjuda eleverna exakt samma saker som en kommunal skola.

Kan vara att friskolor får dyrare avgifter på allt ifrån hyra av lokaler, simning till teater eller bio-besök, och motsvarande att de måste ha ett skolbibliotek trots att de ligger bredvid stadsbiblioteket, till exempel.

Detta inlägg skulle jag dock vilja ta upp en liten annan aspekt kring detta, kommunala skolors vinst. För absolut, många kommunala skolor gör vinst!  problemet är vad som händer med dessa pengar.

Det var när jag läste ett blogginlägg från Carin Carlsson (Se stycken längre ner i inlägget här) om ett Kommunfullmäktigemöte i Norrköping där det diskuterades huruvida kommunala skolor skulle få investera sitt överskott i framtida skolutveckling eller om det överskottet skulle täcka andra kommunala delar som gick med förlust, som jag själv började fundera.

På miin andra arbetsplats någon, en skola i ett socialt hårt utsatt område gjorde min skola vinst med ca 100 000 kr per år, tack vare att vi var attraktiva och lockade elever till oss. Vi tilläts arbeta profilerat och kompletterade den kommunala skolan med vår profil. Vinsten fick vi dock aldrig investera själva. Det gick till och med så långt så att ekonomen höll inte/mörkade positiva resultat tills sena december då det plötsligt var bråttom att köpa in en massa grejer.

Köpen gjordes, efter jul var pengarna borta. Köpen blev ofta inte särskilt bra, eller långsiktiga.
Jag tror många känner igen sig här.

Detta är inte enda gången liknande saker inträffat, men jag hoppar fler exempel just nu.

Det jag vill diskutera är hur detta kan undvikas? Om vi lite grann isolerar skolfrågan från resten av kommunen, om vi tillåter oss att egoistiskt lägga fokus på skolutvecklingen, varför kan inte rektorer i den kommunala skolan då får chans att spara och investera långsiktigt? Låt dem driva de kommunala skolorna lite mer som friskolorna i den mån att de kan spara vinst för att investera stort i framtiden. Tänk vilken frihet det skulle ge och vilka idéer som skulle kunna frodas!

Dessutom skulle det bidra till en sundare debatt gällande friskola/kommunal skola, ge en rättvis konkurrens.

Många av dagens kommunala rektorer är bakbundna av att de satts på jobbet enbart för att hålla budget eller spara (vilket ofta innebär att skolan inte går med förlust men en annan kommunal del gör och skolan måste täcka upp).

Varför inte lita på kommunala rektorer likt vilken chef som helt. Gör du ett bra resultat, dvs du höjer skolstandarden, lockar elever och får pengar över, då kan du investera och du får behålla jobbet. Lyckas du inte så får du gå.

Vi pratar chefsjobb, välbetalda människor, högre ansvar, högre lön och större konsekvenser.

Eller?!

/Skolkritik
2012-03-01 @ 17:42:05 Permalink skolpolitik Kommentarer (0) Trackbacks ()

Sök i bloggen
Senaste inläggen
Kategorier
Arkiv
Länkar
RSS 2.0